Vanligtvis ska de anställda som har fri parkering eller garageplats vid arbetet med privat bil beskattas för den förmånen. Från den 1 april gäller nya, tillfälliga förutsättningar för de som har parkerings-eller garageplats vid arbetet.
För att minska trycket på kollektivtrafiken och därmed minska smittspridningen får nu även de som använder egen bil till arbetet tillfälligt slopad förmånsbeskattning för parkering. Det var framförallt för samhällsbärande grupper som måste ta sig säkert till arbetet, samt för att underlätta för dem som måste utföra sitt arbete på arbetsplatsen och där arbete hemifrån inte är möjligt som förslaget togs fram från början. Att hitta en skiljelinje som på ett enkelt sätt tydliggör vilka som skulle omfattas var inte möjligt, därför gäller den tillfälliga skattefriheten alla yrkesgrupper och i hela landet. Reglerna är tillfälliga och gäller från den 1 april fram till 31 december. Eftersom beslutet togs först i juni kan förmånsvärdet justeras retroaktivt för de anställda som berörs. Det görs som en rättning i AGI hos Skatteverket.
När en anställd tar sin privata bil till arbetet och har en parkering som arbetsgivaren betalar så ska den parkeringen vanligtvis förmånsbeskattas. Hur stor förmånen blir beror på om det finns en garanterad parkeringsplats eller inte. Finns det en garanterad parkeringsplats ska den anställde vanligtvis beskattas för alla dagar, oavsett om bilen står där alla dagar eller inte. Om den anställde däremot får stå på parkeringen i mån av plats beräknas däremot förmånsvärdet bara för de dagar som de använder platsen. Förmånsvärdet bestäms utifrån vad det skulle ha kostat den anställde att ställa bilen på en parkeringsplats eller garageplats i närheten av arbetet. Finns det likvärdiga parkeringsplatser i närheten där den anställde kan ställa bilen gratis blir det inget förmånsvärde.
Det finns även andra undantag som alltid gäller. Anställda som kör minst 160 dagar och minst 300 mil i tjänsten per år med privat bil ska inte beskattas för fri parkering eller garageplats vid arbetet, inte heller de anställda som har bilförmån. Det gäller oavsett om den anställda använder förmånsbilen i tjänsten eller enbart privat. Däremot ska den anställda beskattas om arbetsplatsen även är den anställdas bostad, om det är för en privat bil eller en förmånsbil spelar då ingen roll.
En av de första åtgärder som presenterades för att hjälpa företagen i Sverige med anledning av coronaviruset var att staten under april och maj månad tar över sjuklöneansvaret från företagen. Nu är det dags att rapportera.
Bland de förslag som presenterades i den andra ändringsbudgeten var ett att lyfta av sjuklönekostnaderna för arbetsgivarna. I samma ändringsbudget fanns även slopat karensavdrag, korttidsarbete, likviditetsersättning via skattekontot och beslutet togs den 2 april. Åtgärden genomförs genom att reglerna för det befintliga stödet Ersättning för höga sjuklönekostnader blir mer generösa. Det innebär att rapporteringen kommer att ske via arbetsgivardeklaration på individnivå, AGI, eftersom uppgifterna redan finns i ruta 499.
Ingen ansökan behövs utan arbetsgivaren får utifrån dessa uppgifter den ersättning som Försäkringskassan beräknar via Skatteverkets skattekonto.
Försäkringskassan kommer att besluta om ersättningen månadsvis, snarast efter att arbetsgivarna har lämnat sin arbetsgivardeklaration till Skatteverket. Den första krediteringen kommer därmed att göras efter den 12 maj 2020. Handläggningen kan avgöra när pengarna betalas tillbaka, om Försäkringskassan behöver kompletterande uppgifter kan det dröja, men så snart som möjligt.
Om det gäller ett aktiebolag och ägaren är anställd i bolaget får ägaren i egenskap av arbetsgivare ersättning i efterhand för sjuklönekostnaderna. Det sker via skattekontot efter att sjuklönekostnaderna är redovisade i arbetsgivardeklarationen.
När det presenterades att staten skulle överta sjuklöneansvaret den 19 mars var inte nedsättningen av arbetsgivaravgifter aviserad. Konsekvensen blir, när dessa två regler ska kombineras, att sjuklönen för de upp till 30 personer som omfattas av nedsättningen måste hanteras. Och där finns det inte något lagligt stöd för hur det ska hanteras, varken för Försäkringskassan eller Skatteverket. I sjuklönelagen 17 § framgår att det är sjuklön enligt 6 §, inklusive därpå belöpande avgifter och skatt som ska utgöra underlag för sjuklönekostnader. Det innebär att sjuklönen inklusive de arbetsgivaravgifter som utgör underlag för beräkningen av ersättningen inte kan bli högre än den kostnad som arbetsgivaren faktiskt har.
Det finns olika sätt att hantera detta. Srf konsulterna förordar proportionering. Proportionering innebär att om ersättningen under en månad avser både lön och sjuklön och det totala beloppet överstiger 25 000 kronor, ska man proportionera de rapporterade avgifterna.
Först beräknas den totala avgiften att betala och sedan proportioneras den enligt:
sjuklön/den totala avgiftspliktiga ersättningen * totala avgift = avgiftsdelen av sjuklönekostnaden.
Exempel, 30 000 kr + 2 000 kr i sjuklön blir 32 000 kr i bruttolön.
25 000 * 10,21% = 2552
7000 * 31,42% = 2199
Sammanlagda arbetsgivaravgifter: 2552 + 2199 = 4751
sjuklön 2 000/den totala avgiftspliktiga ersättningen 32 000 * total avgift 4751 = avgiftsdelen av sjuklönekostnaden 296 kr.
På ruta 499 blir det då sjuklön 2000 kr + 296 kr arbetsgivaravgift d v s 2296 kr.
Det är alltid viktigt att dokumentera och framförallt när det är snabba beslut kring åtgärder som påverkar löneprocessen. Att ha kontroll på hur det systemstöd som används vid beräkningar bör ingå i dokumentationen. OM det kommer mer information, riktlinjer eller beslut så behöver det finnas tydlighet i hur detta har hanterats.
Vanligtvis försäkrar exportföretag betalningsrisken hos privata kreditgivare när det gäller korta kredittider och höginkomstländer. Under coronakrisen kan detta bli svårare, därför ger EU tillfälligt Ekportkreditnämnden, EKN, möjligheten att även försäkra risker i korta affärer.
EKN har regeringens uppdrag att främja svensk export och svenska företags internationalisering. Hos EKN kan också exportföretag säkra sig mot risken att inte få betalt och i vanliga fall gäller det affärer med längre kredittider och med länder som räknas som svårare marknader.
Carl-Johan Karlsson Foto: Lasse Karkkainen
– EKN och andra statliga aktörer inom EU ska fungera som ett komplement till den privata marknaden, inte en konkurrent – det är lagstiftat. Därför försäkrar vi normalt sett bara betalningsrisken i affärer på svårare marknader samt affärer i EU och höginkomstländer som har längre kredittider än två år, säger Carl-Johan Karlsson, Affärsområdeschef för SME och Midcorp på EKN.
Syftet med det utökade tillståndet, som gäller året ut, är att säkerställa exportföretagens tillgång till exportkreditgarantier så att affärer ska kunna genomföras.
– De senaste veckorna har visat hur viktigt det är att kunna försäkra sina betalningsrisker – krisen har ryckt undan mattan för många företag och betalningar som upplevts som säkra har plötsligt uteblivit, säger Carl-Johan Karlsson.
De nya reglerna innebär alltså att du som exporterar kan försäkra betalningsrisken hos EKN för alla typer av affärer, oavsett exportland eller kredittid.
Arbetsgivaren har ett långtgående ansvar för att förebygga att de anställda utsätts för risker som kan påverka hälsan. Däremot ska man undvika att säga vem det är, för att skydda den anställdes integritet.
Gällande dataskyddsregler innebär att inte fler uppgifter än vad som är nödvändigt ska lämnas ut för att uppnå syftet. Sedan finns det även regler om tystnadsplikt och sekretess som kan påverka vilka uppgifter om anställdas sjukdom som en arbetsgivare får lämna ut.
När det gäller coronaviruset och personuppgifter är det viktigt att känna till följande:
Källa Datainspektionen
Sedan den 16 mars kan företag få stöd i form av korttidsarbete. Det finns olika nivåer, både som förslag och redan beslutade.
En arbetsgivare kan få stöd i sex månader, med möjlighet till förlängning. Det finns nu tre fasta nivåer för arbetstidsminskning: 20, 40 eller 60% som innebär minskade kostnader med 19, 36 respektive 53 procent för arbetsgivaren i de tre olika fallen. För den anställde blir motsvarande lönesänkning 4%, 6% eller 7,5%.
I ett förslag från den 14 april kommer möjligheten till korttidsarbete att förstärkas under perioden 1 maj-31 juli, med en arbetstidsminskning om 80% med motsvarande 12% i lönesänkning.
Varför införs inte stöd för 100% arbetstidsminskning?
I kombination med de tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifterna så blir det ett överskott till företagen, deras kostnad blir mindre än det som totalt skulle utbetalas i stöd. Däremot så kan företagen själva välja att införa 100% arbetstidsminskning och få det högsta stödet från Tillväxtverket.
Fler kontroller
Samtidigt med den nya nivån för korttidsarbete presenterades ytterligare stöd för att kontrollera att korttidsarbetet används på rätt sätt. Det informerades om en ny möjlighet för Tillväxtverket att göra oanmälda kontrollbesök hos företag som ansökt om stöd för korttidspermitteringar för att på så sätt upptäcka fusk. Tillväxtverket får sedan tidigare, stöd från Skatteverket med 100 anställda för att hantera ärendena.
Regeringen räknar med att stödet kommer att omfatta i genomsnitt 270 000 personer per månad under perioden 16 mars till 31 december 2020.
Hur informerar man sina anställda om korttidsarbete?
I serien ”Snacka Lön” finns ett nytt avsnitt som handlar om korttidsarbete. Målgruppen är de anställda och ”Snacka Lön” är ett kommunikationshjälpmedel för att förmedla lönefrågor på ett enkelt sätt. Filmerna i serien får användas och spridas fritt utan kostnad.
Om ett företag inte kan betala sina skulder i rätt tid och inte kommer att kunna betala dem under en längre period, ska företaget försättas i konkurs. Finns det då inte medel för att betala ut lön till de anställda på företaget som har gått i konkurs, har arbetstagarna rätt till ersättning från den statliga lönegarantin.
Lönegaranti är en form av ersättning som vid konkurs utbetalas från staten för att till viss del kompensera anställda som inte får ut sin lön av sin arbetsgivare. Det är Länsstyrelsen som sköter själva utbetalningen av lönegarantin. Länsstyrelsen ordnar också inbetalning av skatt. När det gäller utfärdande av arbetsgivarintyg för anställda som omfattas av lönegaranti är detta den tidigare styrelsens ansvar. Tingsrätten fattar beslut om konkurs och utser en konkursförvaltare – vanligtvis en advokat. Förvaltaren ska bland annat ta hand om gäldenärens egendom (konkursboet) och göra en förteckning över gäldenärens tillgångar och skulder (bouppteckning).
När arbetsgivaren försatts i konkurs kommer konkursförvaltaren att säga upp all personal på grund av arbetsbrist. Det är konkursförvaltaren som fattar individuella beslut om lönegaranti för alla anställda. Lönegarantin är maximalt begränsad till högst fyra prisbasbelopp. Observera att maxbeloppet är brutto före skatteavdrag.
Den som själv eller tillsammans med närstående äger minst en femtedel av företaget har inte rätt att få lönegaranti.
Det vanligaste är att staten ersätter tre månadslöner samt eventuell semesterersättning för anställda som ej fått sin lön på grund av konkurs som inträffat som längst sex månader bakåt i tiden. Dock räknas inte utgifter som en anställd själv kan ha lagt ut för ett företag man är anställd i in i detta. Exempel på det kan vara diverse inköp, drivmedel, resekostnader såsom övernattning på hotell eller dylikt. En anställd som har större fordran än så får endast ut den överskjutande delen om det finns pengar över till det i konkursboet och då i den turordning som bestäms av reglerna i förmånsrättslagen. Turordningen innefattar alla som har en fordran på företaget då konkursen är ett faktum till exempel leverantörer, anställda, Skatteverket och så vidare
För att få uppsägningslön och semesterersättning för uppsägningstiden skickar den anställde in uppgifter via ”Försäkran enligt lönegarantilagen” tillsammans med ett intyg om att personen är anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Underlaget ska skickas in den 20:e varje månad till Länsstyrelsen så länge lönegarantiperioden varar.
Regeringen har presenterat ett antal förslag som ska stötta småföretag. Ett av förslagen innebär större möjligheter att sätta av till periodiseringsfond. Förslaget omfattar enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag.
Förslaget innebär att 100 % av den skattepliktiga vinsten 2019, upp till högst 1 mkr, får sättas av till periodiseringsfond. Det innebär att skatten på vinsten för 2019 inte behöver betalas nu utan företaget får skjuta fram beskattningen. Hela den preliminära skatt som företaget har betalat in till Skatteverket under 2019 kan betalas tillbaka.
Skatten för 2019 är normalt inbetald till Skatteverket genom preliminärskatt. Det snabbaste sättet att få tillbaka den inbetalda skatten är att begära omprövning av preliminärskatten. Det kan man göra fram till 30 juni 2020. Om näringsidkaren bara gör avdraget i den ordinarie inkomstdeklarationen kommer utbetalningen göras som skatteåterbäring efter att slutskattebeskedet har kommit. Att begära omprövning av preliminärskatten är alltså ett snabbare sätt att få pengarna återbetalda.
Avsättningen till periodiseringsfond ska återföras senast efter 6 år, på samma sätt som enligt de vanliga reglerna om periodiseringsfond. Det innebär att företaget då kommer att beskattas för den vinst som man hade 2019. Förslaget innebär därmed endast en förskjutning av skattekostnaden. Företaget behöver därför utifrån sin egen situation göra en bedömning av om det är lämpligt att använda den här möjligheten eller inte. Om företaget går med förlust ett senare år kan periodiseringsfonden lösas upp det året och då minskas den totala skattekostnaden.
Möjligheten finns fortfarande att göra avsättning till periodiseringsfond enligt de nuvarande reglerna, dvs med 30 % av det skattepliktiga underlaget.
Vilka omfattas?
Vad avser förslaget?
Vad innebär det?
Hur får företaget snabbast pengarna återbetalda?
Alla aktiebolag måste följa aktiebolagslagen och där finns regler som ska skydda alla som gör affärer med företaget. Eftersom du inte normalt är betalningsansvarig själv för aktiebolagets skulder finns reglerna om så kallad kontrollbalansräkning.
Reglerna innebär att om aktiebolaget förlorar sitt egna kapital, det vill säga det du en gång satsade för att starta och vinster som du inte har tagit ut, så kan det få konsekvenser för både dig som ägare och för bolagets. Exempel:
Du satsade 50 000 kr och efter 3 år har du samlat ihop 40 000 kr i vinster som har skattats fram utan att du har tagit ut pengarna. Nu är det ekonomisk kris och resultatet efter mars pekar på en förlust på -70 000 kr. Det innebär att bolagets egna kapital netto bara kan antas vara (50 000 + 40 000 – 70 000) 20 000 kr.
Reglerna om kontrollbalansräkning säger att om det egna kapitalet är mindre än 50 % av det registrerade aktiekapitalet så krävs en särskild process – du måste hålla en extra bolagsstämma och bedöma om det finns chans att det egna kapitalet kan återställas till den nivå som är registrerad.
I exemplet är det bara 20 000 kronor av 50 000 kronor kvar, det vill säga bara 40 % så här krävs en extra bolagsstämma för att bedöma om det inom 8 månader kan återställas till 50 000 kronor genom att resultatet vänder upp igen eller om du själv satsar mera pengar till bolaget. Om kapitalet inte är återställt till minst 50 000 kronor i exemplet inom 8 månader måste bolaget avvecklas.
Vad händer om du i detta läge inte gör en kontrollbalansräkning?
Vad gäller i coronakrisen?
Om du har stora förluster bör du undersöka om ditt bolags kapital riskerar förbrukas till mer än 50 % och upprätta en kontrollbalansräkning för att undvika personligt ansvar att betala bolagets skulder.
Ett antal stödpaket har tagits fram för att hjälpa företagen att överleva. Ett av dessa är stöd vid korttidsarbete, det vill säga ersättning för lön vid arbetstidsminskning. Enligt dessa nya regler gäller att ett bolag som är skyldigt att upprätta kontrollbalansräkning inte kan få ett sådant stöd. Om du ändå söker stöd och har en sådan plikt kan du bli personligt ansvarig för återbetalningen sedan.
Kontakta din ekonomiska rådgivare och diskutera om du har stora förluster som riskerar att förbruka det egna kapitalet i bolaget, och innan du söker stöd för korttidsarbete, för att inte riskera att du får eget betalningsansvar för bolagets skulder!
Naturläran har lärt oss att de arter som kan anpassa sig bäst till sin omgivning är de som kommer att överleva. I spåren av coronaviruset har detta blivit en sanning även för landets alla småföretag som sällan har resurser för att övervintra en längre störning eller kris. Det gäller då att göra en serie av åtgärder för att rädda företaget för framtiden och en av de viktigaste är att ta hjälp av en kompetent rådgivare som vet vad som gäller och vad som fungerar bäst.
Frågorna blir lätt många och snabbt avgörande, som till exempel:
Att hitta rätt svar på denna typ av frågor kommer att bli livsavgörande för många företag och därmed för en stor del av det svenska näringslivet. Och de flesta får i detta läge bara en chans att göra rätt.
Kunskap om vad som är bäst på kort sikt…
En Auktoriserad Redovisning- och Lönekonsult är en av företagets viktigaste ekonomiska rådgivare i vanliga fall – nu kan de bli livsavgörande. Genom goda kunskaper inom ekonomi och löner, samt god insikt i den löpande verksamheten blir startsträckan kort för att diskutera vad som är bäst. Erfarenhet från en stor mängd företag är ytterligare en viktig faktor för att välja rätt alternativ, genom att man vet vad som fungerar bäst i olika situationer och hur man söker stöd och anstånd.
Utvecklingen går mycket snabbt och det är lätt att drabbas av panik när intäkterna plötsligt försvinner eller när stora delar av personalen måste vara hemma. I detta läge är det viktigt med ett kompetent bollplank som kan vägleda företaget i de kritiska frågorna. Auktoriserade Redovisnings- och Lönekonsulter har både kompetens och erfarenhet av sådana här situationer. De har dessutom ofta stora nätverk inom andra viktiga områden som exempelvis jurister, leasingföretag och banker. Regelbunden kontakt med myndigheter är ytterligare en viktig faktor för att stödja företagen i den pågående krisen. Så ett gott råd till alla företag som redan arbetar med en auktoriserad konsult är att snarast ta kontakt för att få råd om vad som kan göras i nuläget. Och för de företag som inte har en sådan konsult är rådet att snarast söka upp en.
…och vad som är bäst på lång sikt
Mitt i krisens centrum är det svårt att tänka på att den kommer att ta slut, men så blir det så småningom. De företag som då har överlevt kommer att få sin utgångspunkt för framtiden i hur man löste sina problem. Har man lånat upp mycket kapital står man inför en lång tid av amorteringar och höga räntor och har man avskedat viktig personal gäller det att hitta nya nyckelpersoner för att driva verksamheten vidare. De lösningar som genomförs på kort sikt måste därför även ta hänsyn till hur påverkan blir på längre sikt. Annars kommer förtaget att leva med hög risk även efter krisen är slut.
Krisen har skapat stora utmaningar för både enskilda företag och näringslivet samt för hela samhällsekonomin. Hur man löser problemen kommer att påverka under lång tid framöver, så ett av de bästa råden är att inte försöka lösa allt själv – använd en kompetent rådgivare som bollplank för att hitta olika alternativ och vad som är bäst för just ditt företag. Själv är inte bäste dräng i nuläget.
Hur ska vi klara coronakrisen? Det finns inte ett företag i landet som inte tänkt på frågan den senaste månaden.
För småföretagaren, hon som är den överväldigande majoriteten av svenska näringsidkare, så är svaret iskallt men enkelt: det är bara att resa sig ur askan nu, sätta igång. Börja anpassa, utveckla, streta på, jobba dubbelt så hårt som tidigare och fortsätta att tvätta händerna – om och om igen, medan räddningspaketen haglar över de större företagen som kan permittera och får särskilda stödpengar i miljardform.
Det är svårt att tro det, i ett land så präglat av namn som Ericsson, Volvo, H&M och Ikea, men över 99 procent av svenska företag är småföretag, med under 50 anställda. Det är till och med så att 75 procent av svenska företag inte har några anställda överhuvudtaget.
Vi ensamföretagare är de allra vanligaste av alla företagare. Vanliga knegare, men med eget ansvar för försörjningen. Det är vi som är killen i hantverkarbil, konsulten på tåget, hon med den lilla butiken på hörnet, frisören med inhyrd stol, grävmaskinisten med egen maskin, frilansskribenten som sitter på ett fik och jobbar.
”Coronans tid är entreprenörens tid”
Det är vi som inte går i pension förrän tio år efter alla anställda. För att vi inte kan, men också för att vi inte vill. Vi har mer att ge. Vi har roligt på jobbet. Varför sluta då?
Det är vi som jobbar trots att vi är sjuka, sköter firman via Skype när ungarna vinterkräks i en skål bredvid. Det är vi som inte kan permitteras när Coronan lamslår hela landets näringsliv, och det är vi som sällan eller aldrig vågar tacka nej till uppdrag – för tänk om de inte frågar oss nästa gång?
Är det synd om oss? Gnäller vi?
Nej. Vår tid är nämligen nu.
För det är vi som är överlevnadskonstnärerna, och även om många av oss också kommer att duka under i de ekonomiska effekterna av Corona så är det fler av oss som kommer att klara omställningen än de som förlorar jobbet som anställda.
Vi är liksom härdade redan.
Rejält.
Fler och fler blir småföretagare, de senaste tio åren har egenföretagandet ökat med 24 procent. Friheten lockar, och med en arbetsmarknad som blivit allt mer flexibel och möjliggjort både distansarbete och e-handel så kommer antalet att öka ytterligare. I synnerhet i ett Post-corona-samhälle.
Men det gäller att kunna jobba, även när orken tryter.
Min första tid som egen fick jag ett konsultuppdrag åt ett stort medieföretag. Det sammanföll med att jag drabbats av ett rejält diskbråck efter en fallolycka. Jag var i konstant smärta, och mitt ben domnade och somnade oavbrutet.
De starka värktabletterna jag fått på recept vågade jag inte ta även om ryggsmärtan borrade sig ända upp i hårbotten. Tänk om jag skulle förlora tankeskärpan? Då skulle jag ju inte kunna göra mitt jobb. Och utan jobb, ingen försörjning.
Jag arbetade mestadels liggande på golvet eller lutad över bord, liksom hängande i luften för att avlasta ryggen.
Att vara sjuk, att inte jobba alls? Det fanns inte på kartan.
Ensamföretagare är aldrig sjuka.
Feber eller ”riktig feber” (över 39 grader) är ett begrepp du blir bekant med. Vid det senare tar du dig inte upp ur sängen, och då är det bara enstaka jobbmejl och samtal som du gör. Du är då nästan sjuk på riktigt.
Vid det tidigare är det två Alvedon, en Ipren och full fart framåt som gäller.
Det är inte hållbart, knappt mänskligt. Andra sidan av myntet är den enorma friheten som frigör kreativitet och arbetsglädje.
Det märks nu. Medan permitterade och varslade anställda bara är i det första av krisens fyra rum – chocken – har många egenföretagare redan snabbspolat förbi det, hunnit med både att reagera och bearbeta och är nu inne i nyorienteringsfasen.
Om jag inte kan göra som förr, hur kan jag göra istället?
Coronans tid är också entreprenörens tid.
En del vill till och med satsa sig ur krisen. Tror att det är enda sättet att komma ut på andra sidan. Och om de inte får rätt i det så har de åtminstone gjort sitt yttersta för att bidra.
Många egenföretagare vet att lita på den egna förmågan, och sitter inte och väntar på att någon annan ska komma och ordna upp allt, klagar inte passivt på att chefen, företaget, staten eller kommunen inte gör något. Självständighet och initiativkraft är alltid bättre krismedicin än konstgjord andning i stödform.
Överallt poppar det upp nya initiativ. Kreativa nya sätt att göra affärer på nätet uppstår. Där man tidigare mött kunder i fysiska rum har digitala mötesplatser tagit över.
Samarbeten som aldrig gjorts tidigare är nu självklara.
Ur krisen kommer utveckling. Den har vi bara sett början på än.
