En stor andel av Sveriges företag har internationell koppling med därtill hörande tjänsteresor. För att täcka de ökade levnadskostnader som resandet kan medföra kan den anställde få en kostnadsersättning, traktamente. Traktamentet är inte tänkt att täcka hela kostnaden utan den anställde får ersättning för den fördyrning som kan uppstå, som att äta på restaurang istället för att laga maten själv. De extra kostnader som en tjänsteresa kan medföra är olika mellan olika länder eftersom prislägen varierar. Därför beräknas det fram ett normalbelopp för respektive land i världen som utgör traktamente.
Skatteverket har publicerat normalbelopp för respektive land. Det land som har högst normalbelopp är Danmark 1016 kronor.
Om den anställde inte får de extra kostnaderna eftersom personen inte själv behöver betala för fördyrningen, exempelvis blir bjuden på middag av företaget, behövs inte heller en kostnadsersättning. Därmed minskas traktamentet i storlek. Minskningen är lika stor i procent i alla länder i världen utifrån normalbeloppet. Personen ska bli förmånsbeskattad för middagen.
Normalbeloppet (hela eller delar av detta) för aktuellt land bör minskas med
Om man är på tjänsteresa utanför den vanliga verksamhetsorten får man avdrag för ökade levnadskostnader under en tremånadersperiod.
I stället för att betala ut traktamente kan arbetsgivaren stå för de faktiska utgifter som uppkommer vid en tjänsteresa. Arbetsgivaren kan direkt betala den anställdas utgifter för ökade levnadskostnader för logi, måltider och småutgifter t.ex. genom att arbetsgivarens kontokort används eller att arbetsgivaren faktureras direkt. Om en anställd dessutom får traktamente från arbetsgivaren, räknas traktamentet som skattepliktig lön eftersom den anställda inte haft några ökade kostnader.
Om den anställda endast har fått vissa utgifter för ökade levnadskostnader direkt betalda av arbetsgivaren, utgifter som är lägre än det avdragsgilla schablonbeloppet, kan avdrag medges motsvarande mellanskillnaden.
Om arbetsgivaren betalar de faktiska måltidsutgifterna i samband med en tjänsteresa ska den anställda beskattas för kostförmån.
Efter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2017 ändrade Skatteverket sitt ställningstagande. I domen kom Högsta förvaltningsdomstolen nämligen fram till att den aktuella lagändringen 2009 inte föranlett någon ändring i sak. Äldre praxis avseende beskattning av styrelsearvode skulle därför vara gällande även efter lagändringen (HFD 2017 ref. 41).
Att beskattning, med något enstaka undantag, ska ske hos styrelseledamoten och inte i bolaget har under åren mött stark kritik. Kritiken gäller bland annat att olika uppdrag inte behandlas på ett likformigt sätt och att det kan uppkomma praktiska problem. Högsta förvaltningsdomstolen har därför i ett mål i plenum, det vill säga med samtliga justitieråd, prövat om praxis bör ändras.
Det mål som prövades i plenum gällde en advokat som hade flera olika styrelseuppdrag. Frågan var om dessa styrelseuppdrag med skatterättslig verkan kunde faktureras från ett aktiebolag. Majoriteten kom fram till att det inte fanns skäl till att ändra gällande praxis. Ersättningen för styrelsearvodet i det aktuella målet skulle därför ske i inkomstslaget tjänst. Flera justitieråd var emellertid av en annan uppfattning. De ansåg att det fanns anledning att ändra praxis och att det var bolaget som skulle beskattas i det aktuella målet.
Vad minoriteten anfört har dock ingen praktisk betydelse vid en tolkning av gällande rätt. Äldre praxis får därför fortfarande anses gällande. Det innebär att ett styrelseuppdrag som en presumtion alltid ska beskattas hos den fysiska personen i inkomstslaget tjänst. Undantag gäller om uppdraget är tidsbegränsat och gäller en specifik insats i bolaget. Vidare torde en förutsättning vara att personen också är verkställande direktör i bolaget. Genom Högsta förvaltningsdomstolens beslut i plenum är det klart att det krävs en lagändring för att beskattning av styrelsearvode ska kunna ske på samma villkor som andra uppdrag.
Från 2 januari till 31 januari ska närmare 175 000 företag rapportera slutliga löner till Fora för sina privatanställda arbetare. Fora hanterar inte bara privatanställda arbetare utan även tjänstemän, och företagare omfattas. Ägare av företag har dock inte samma försäkringsskydd som de anställda.
Rapporteringen är viktig för att de anställda ska få rätt inbetalningar till Avtalspension SAF-LO och eventuella deltidspensioner. Det är även viktigt att rapportera ägare korrekt till Fora. Genom försäkringsavtalet med Fora är den som räknas som företagare skyddad vid olyckor som inträffar i arbetet men för att få skydd vid till exempel sjukdom, pensionering och dödsfall krävs att det tecknas tilläggsförsäkringar.
Särskilda regler gäller om företaget är ett aktiebolag. Om det finns flera ägare till företaget så är det hur stor ägarandelen av företaget som avgör om personen ska räknas som anställd eller ägare. Om ägarandelen är minst 33,33 procent räknas personen som företagare. Även de aktier som ägs av make/maka/registrerad partner samt av eventuella barn inkluderas i de 33,3%.
Exempel:
Tora äger tillsammans med tre andra personer ett aktiebolag. Hennes andel är 25% och de andra ägarna har motsvarande andel.
För att kunna rapportera in lönerna via Mina Sidor hos Fora måste det finnas en registrerad huvudadministratör till Fora. Sedan kan huvudadministratören i sin tur lägga till andra personer som administratörer. Att stämma av vilka anställda som ska ingå i rapporteringen och vilka uppgifter som behöver tas fram om dem är mycket viktigt.
Har lönerna inte rapporterats den 31 januari, tar Fora ut en förseningsavgift på 1 000 kronor.
Om lönerna inte rapporteras in alls, kan Fora säga upp försäkringsavtalet om det inte finns kollektivavtal, då kommer Fora att fortsätta skicka påminnelser. Rapporteras inte lönerna så innebär det att de anställda inte får pengar inbetalda till sin Avtalspension SAF-LO och inte heller har något försäkringsskydd.
Sedan drygt ett år så skickar alla arbetsgivare i Sverige in inkomstuppgifter för de anställda varje månad, istället som det var förr, att det sammanställdes kontrolluppgifter på årsbasis. I vissa fall måste kontrolluppgifter rapporteras, om till exempel den anställde har fått en ränteförmån, utbetald utdelning eller schablonintäkt på ett investeringssparkonto. Det finns även situationer när det går att välja mellan AGI och KU. Detta trots att det inte ska betalas arbetsgivaravgifter på utbetalningarna:
Den tidigare gränsen för ersättning under 100 kronor till en person under ett inkomstår finns kvar, då behövs varken kontrolluppgift eller arbetsgivardeklaration rapporteras. Viktigt är att om man väljer att rapportera arbetsgivardeklaration på individnivå så ersätter den kontrolluppgifterna helt, det blir inte korrekt om uppgifterna rapporteras två gånger.
Det finns inte längre något lagkrav på att arbetsgivaren skickar ut en årssammanställning av den anställdes utbetalda lön och den tidigare kontrolluppgiften som brukade skickas ut till de anställda vid den här tidpunkten är borta. Arbetsgivaren är dock skyldig att meddela det skatteavdrag som görs för den anställdes räkning varje månad, och där räcker det med en lönespecifikation, gärna med årets samlade värden. För att den anställde ska kunna stämma av sina inkomster mot inkomstdeklarationen är det därför viktigt att lönespecifikationerna är lättillgängliga för den anställde.
Den anställde har möjlighet att se alla skatteavdrag och inrapporterade löner via Skatteverkets ”Mina Sidor”. I e-tjänsten finns underlagen för alla arbetsgivare som den anställde har haft under året. Det är arbetsgivaren som har bevisbördan för att utbetalning av lön och inrapportering av skatteavdrag har skett.
I studien ”Hur påverkas restaurang- och byggbranschen av personalliggare?” undersöks hur införandet av lagstiftningen har påverkat restaurang- och byggbranschen i stort. Enligt rapporten har personalliggarlagstiftningen lett till en ökning av antalet anställda på branschnivå i restaurangbranschen men inte inom byggbranschen.
– Resultaten på branschnivå kan bero på effekter bland företag som har fått kontrollbesök eller på vetskapen om att Skatteverket har stärkta befogenheter att kontrollera. Att effekten av besöken inte syns på branschnivå i byggbranschen beror troligen på att antalet besök är få i relation till det stora antalet företag i branschen, säger Nikolay Angelov, rapportförfattare.
Antalet anställda har enligt rapporten blivit fler i restaurangbranschen men trots det har den totala lönesumman inte ökat. Att lönesumman per anställd minskat tyder på att de som tidigare jobbade svart är personer med svag ställning på arbetsmarknaden. Dock framgår det att lönesumman ökat bland de företag som fått besök av Skatteverket gällande personalliggare, både i restaurang- och byggbranschen. Effekten av besöket är också mer långvarig hos små företag.
Den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt, den så kallade värnskatten, avskaffas. Det innebär att den högsta marginalskatten på arbetsinkomster sänks med 5 procentenheter.
Statlig inkomstskatt kommer att tas ut enligt följande för löntagare:
| Beskattningsbar förvärvsinkomst, kr | Statlig skatt |
| 0 – 509 300 | 0 kr |
| 509 400 – | 20 % inom skiktet |
(Skiktgränsen ska fastställas av regeringen före årsskiftet).
Skatten för personer som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år sänks för en inkomst mellan cirka 17 000 och 115 000 kr per månad. Sänkningen sker genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget.
För att få rätt till skattereduktion för Rot och Rut ska det inte längre gå att betala för det utförda arbetet med kontanter, utan det krävas att betalningen sker elektroniskt. De nya reglerna är ett led i arbetet med att bekämpa den ekonomiska brottsligheten och ska motverka felaktiga betalningar.
Det lägsta tillåtna aktiekapitalet i privata aktiebolag sänks från 50 000 kr till 25 000 kr den 1 januari 2020. Ett privat aktiebolag som bildas före dagen för ikraftträdandet ska ha ett aktiekapital som uppgår till minst 50 000 kr. Ett bolag anses bildat när stiftelseurkunden har undertecknats av samtliga stiftare.
Med målsättning att så småningom helt avskaffa reklamskatten sänks skatten från 7,65 procent till 6,9 procent samtidigt som gränsen för redovisningsskyldighet höjs från 60 000 kr till 100 000 kr. Reklamskatt tas ut på bland annat annonser i reklamblad, fysiska annonstavlor och reklam på bio.
Arbetstagares anställningsskydd har förlängts. Åldern för rätten att kvarstå i anställningen har höjts till 69 år. När den åldern har uppnåtts kan arbetsgivaren säga upp arbetstagaren utan att det krävs saklig grund genom ett förenklat uppsägningsförfarande.
Lagändringen träder i kraft i två omgångar. Den 1 januari 2020 höjs åldersgränsen till 68 år och den 1 januari 2023 höjs den till 69 år.
Julgåvor av mindre värde som en arbetsgivare lämnar till sina anställda är skattefria. Men det gäller endast om de ges till samtliga anställda eller en större grupp av anställda. Enligt Skatteverket ingår även styrelseledamöter, styrelsesuppleanter och andra uppdragstagare i begreppet anställda.
Mindre värde
Med mindre värde avses sådana julgåvor vars värde inte överstiger 450 kr inklusive moms. Beloppet är ett gränsvärde. Det innebär att om de anställda har fått en julgåva med ett marknadsvärde som överstiger 450 kr inklusive moms blir gåvan skattepliktig från första kronan.
Marknadsvärde
Marknadsvärdet är det belopp som den anställde skulle ha fått betala om han själv hade köpt det som gåvan avser. Det innebär att om arbetsgivaren har fått rabatt vid sitt inköp kan man normalt inte lägga det rabatterade priset till grund för värdering av gåvan.
Frakt och porto
Frakt, porto och liknande kostnader som arbetsgivaren betalar i samband med överlämnandet av gåvan påverkar inte gåvans värde.
Inte pengar
Skattefriheten gäller alla slags julgåvor med undantag för pengar. Kontantkort och presentkort jämställs normalt med pengar. Men det går att ge presentkort som julgåva om det avser en bestämd vara eller tjänst och presentkortet varken helt eller delvis går att byta mot pengar.
Enligt Skatteverket kan presentkort som ger rätt till husarbete för ett visst angivet belopp godtas som skattefri gåva även om presentkortet vid inlösen kan ge den anställde rätt till skattereduktion.
Gåva till välgörenhet
Att skänka pengar till välgörande ändamål i stället för att köpa julklappar till personalen har blivit populärt. Om den anställde själv begär att arbetsgivaren betalar julklappsbeloppet 450 kr till en välgörenhetsorganisation som till exempel Röda Korset eller Cancerfonden, ska den anställde beskattas för beloppet. Den anställde anses i det fallet ha disponerat över det ekonomiska bidraget.
Är det däremot arbetsgivaren som för egen del bestämmer att pengar ska skänkas till välgörenhet inför julen, uppkommer ingen skattepliktig gåva för de anställda. Arbetsgivaren får i det fallet inte göra något avdrag för gåvan.
För skattefritt traktamente respektive schablonavdrag krävs att tjänsteresan varit förenad med minst en hel övernattning mellan 00.00 – 06.00 utanför den vanliga verksamhetsorten.
| Hel dag | 240 kr |
| Halv dag | 120 kr |
| Efter tre månader | 168 kr |
| Efter två år | 120 kr |
| Nattschablon | 120 kr |
Hel dag = resan påbörjas före klockan 12.00 avresedag och avslutas hemkomstdagen efter klockan 19.00.
Halv dag = resan påbörjas klockan 12.00 eller senare avresedagen, eller avslutas hemkomstdagen klockan 19.00 eller tidigare.
Nattschablon = I stället för faktisk logikostnad när resan pågår mellan klockan 24.00 och 06.00.
Fria måltider i samband med tjänsteresor kan vara en skattepliktig förmån
| Minskning av traktamente | Förmåns- beskattning |
|
| Fri kost under tjänsteresa, huvudregel | Ja | Ja |
| Hotellfrukost som ingår obligatoriskt i rumspriset | Ja | Nej |
| Kost på allmänna transportmedel som ingår obligatoriskt i priset | Nej | Nej |
| Extern representation | Ja | Nej |
| Intern representation | Ja | Nej |
Har den anställde fått fria måltider under tjänsteresan ska det skattefria traktamentet respektive schablonavdraget som huvudregel reduceras med följande belopp.
| Traktamente | 240 kr | 168 kr | 120 kr |
| Reducering för | |||
| Frukost, lunch och middag | 216 kr | 151 kr | 108 kr |
| Lunch och middag | 168 kr | 118 kr | 84 kr |
| Lunch eller middag | 84 kr | 59 kr | 42 kr |
| Frukost | 48 kr | 33 kr | 24 kr |
Den som bedriver en skattepliktig verksamhet ska betala moms för sålda varor eller tjänster och har rätt att dra av ingående moms för varor eller tjänster som används i verksamheten. Ingående moms som hänför sig till en stadigvarande bostad får dock inte dras av.
En bostadsrättsförening installerade under åren 2012–2014 solceller på taken till föreningens byggnader. Två tredjedelar av den producerade elen såldes till ett elhandelsföretag och en tredjedel förbrukades i bostäder och gemensamhetsutrymmen i de egna byggnaderna. Föreningen redovisade utgående moms för försäljningen till elhandelsföretaget.
Föreningen yrkade avdrag med två tredjedelar av den ingående momsen avseende kostnaden för installationen av solcellsanläggningen.
Skatteverket ansåg att föreningen inte hade rätt till avdrag. Man motiverade sitt beslut med att solcellsanläggningen inte kunde anses vara klart avskild från bostadsdelarna och att den i första hand betjänade byggnader som omfattades av avdragsförbudet för stadigvarande bostad.
Enligt Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, innebär inte det förhållande att den el som en solcellsanläggning producerar till viss del används i byggnader som utgör stadigvarande bostäder att anläggningen som sådan kan anses vara en del av en stadigvarande bostad. Av detta följer att den moms som hänför sig till förvärvet av en sådan anläggning får dras av i den utsträckning som anläggningen används i en verksamhet som medför skattskyldighet.
Då Skatteverket inte hade invänt mot vare sig storleken av kostnaderna eller fördelningen av dem på egen förbrukning respektive försäljning hade föreningen, enligt HFD, rätt till avdrag med två tredjedelar av den ingående momsen avseende kostnaden för installationen av solcellsanläggningen.
Högsta förvaltningsdomstolen, dom 2019-10-25, mål nr 6174-18, 6175-18, 6177-18
W AB hade i aktuellt mål sålt sju bostadsrättslokaler till olika köpare. Några hade sålts redan innan den oäkta bostadsrättsföreningen upplåtit dem och i några fall hade köparen betalat en bokningsavgift. Vid försäljningen uppkom en sammanlagd kapitalvinst som W AB ansåg vara skattefri eftersom det var fråga om försäljning av näringsbetingade andelar i en ekonomisk förening.
Skatteverket beskattade vinsten med motiveringen att W AB bedrev handel med bostadsrätter. Bostadsrätterna var därmed lager.
I en näringsverksamhet klassificeras bostadsrätter antingen som lagertillgångar eller kapitaltillgångar. En lagertillgång är avsedd för omsättning eller förbrukning. Med kapitaltillgångar avses andra tillgångar än lagertillgångar. Denna klassificering har betydelse när en bostadsrätt säljs som ingår i näringsverksamhet.
Onoterade andelar i aktiebolag och ekonomiska föreningar som ägs av ett aktiebolag anses vara näringsbetingade om de är kapitaltillgångar och inte lagertillgång. Vinsten vid en försäljning av näringsbetingade andelar är skattefri. Vid försäljning av lagertillgångar är vinsten skattepliktig.
Enligt Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, kan en bostadsrätt bestå av två delar, dels en nyttjanderätt till en specifik lägenhet och dels en andelsrätt i föreningen. Eftersom det är nyttjanderätten som står i fokus, både för föreningen och medlemmen, och det är normalt nyttjanderätten som bestämmer bostadsrättens värde och inte andelsrätten, kom HFD fram till att en bostadsrätt främst är en nyttjanderätt.
Vid bedömningen om en bostadsrätt utgör en lagertillgång ansåg HFD att rättspraxis beträffande fastigheter kunde ge vägledning. Det vill säga antalet omsatta bostadsrätter, innehavstid samt varaktighet och regelbundenhet i handeln.
Utöver de sju bostadsrättslokalerna hade bolaget några år tidigare köpt åtta bostadsrätter, varav fyra hade sålts och de återstående fyra hade hyrts ut.
HFD gjorde en samlad bedömning och kom fram till att W AB bedrivit yrkesmässig handel med bostadsrätter och de sålda bostadsrätterna hade därför utgjort lagertillgångar. Det var därför rätt att beskatta vinsten som Skatteverket gjort.
Högsta förvaltningsdomstolen, dom 2019-10-08, mål nr 3595-18
